retrofriday

Fortsättning-Barnet i Auswitch

.....Men nu fångade något annat min blick och det var att alla vi judar satt runt ett enormt vitt bord. Runt oss stod flera soldater men det var något som inte stämde. Det verkade som om de anpassade sin ställning för att kunna skydda en person. Det verkade som om dom var redo att slänga sig framför en pistolkula för att kunna skydda denna personen. Och det var säkert också var dom antagligen var. Min nervositet började ersättas av en större och en helt annan sorts känsla. Något jag inte känt på länge. Nyfikenhet. Jag visste att jag borde ha varit rädd, att jag borde ha varit nervös. Men när personen vände sig om i stolen där den satt med ryggen emot oss. Kände jag till en början igenting. Jag visste vem det var. Det svarta slickade håret. Den lilla luggen. Den svarta mustaschen på hans överläpp och rynkorna som aldrig skulle försvinna så länge vi fanns från hans ansikte.  Hitler.

Forsättning kommer:)