retrofriday

Fortsättning-Barnet i Auswitch

.....Men nu fångade något annat min blick och det var att alla vi judar satt runt ett enormt vitt bord. Runt oss stod flera soldater men det var något som inte stämde. Det verkade som om de anpassade sin ställning för att kunna skydda en person. Det verkade som om dom var redo att slänga sig framför en pistolkula för att kunna skydda denna personen. Och det var säkert också var dom antagligen var. Min nervositet började ersättas av en större och en helt annan sorts känsla. Något jag inte känt på länge. Nyfikenhet. Jag visste att jag borde ha varit rädd, att jag borde ha varit nervös. Men när personen vände sig om i stolen där den satt med ryggen emot oss. Kände jag till en början igenting. Jag visste vem det var. Det svarta slickade håret. Den lilla luggen. Den svarta mustaschen på hans överläpp och rynkorna som aldrig skulle försvinna så länge vi fanns från hans ansikte.  Hitler.

Forsättning kommer:)

    

Barnet i Auswitch

Utmattad och utsvulten sitter jag här återigen med stora blåmärken och den hemska smärta genom min kropp, återigen piskan som efter varje slag brände på min rygg, återigen den hemska känslan om att jag inte borde finnas till… återigen, ja jag kan hålla på hur länge som helst. För mig, den smala tonåringen med det mörka ansiktet, var det inte lätt att leva på denna tid, och att jag var jude gjorde ju inte saken bättre precis. För dem var jag en provdocka, ett experiment som inte hade några känslor. För de otäcka negrarna som de uttryckte sig, kunde de göra var som helst med och det var bara en tidsfråga innan de inte längre hade mig vid liv. Hur kan människor ha förmågan att trycka ner andra människor så lågt för själva känna sig bättre till mods? De skulle utrota oss, utrota varenda litet spår av oss. De var hjärntvättade av Hitlers övertygande tal om att den ariska rasen var de högst stående människorna på jorden.
Ibland undrade jag om allt verkligen var värt det. Om smärtan och rädslan verkligen var värt min religiösa tro. Hur länge skulle allt pågå? Kanske var jag och resten av det judiska folket, ett slags utvalt folk som skulle bära alla folkets synder och bli bestraffade för det? Kanske skulle… Men något avbröt mina tankar. En lampa tändes och mina ögon sved till av det starka ljus som träffade näthinnan. En man i grön uniform kom fram till mig och resten av judarna som befann sig i rummet. Han beordrade oss att följa efter honom och igen stack rädslan om att något hemskt skulle hända , hål i mitt bröst. Jag följde efter honom med ett tiotal andra judar och vi började gå i en enorm korridor som jag gått minst hundra gånger förr. Men idag var något annorlunda. Han svängde vänster och började gå ner i en enorm trappa som lika väl kunde varit trappan mot helvetet, och det var kanske där jag var på väg nu .. till helvetet? En svart påse föll ner på mitt huvud och jag började bli nervös. Vad skulle vara så hemligt att vi inte fick se vart vi skulle? Detta hade aldrig hänt mig innan. Jag hörde hur dom delade på oss. Hälften av oss svängde vänster och hälften till höger. Jag tillhörde dem som svängde vänster. Jag kände att vi befann oss i ett rum eftersom det var avsevärt varmare än i den kalla källaren. Jag fick sätta mig ner på en stol och jag hörde en nyckel vridas om och en spärr sättas för dörren. Hjärtat slog hårdare och hårdare, kanske var detta slutet? Kanske var det bra att jag åtminstone fick dö nu , utan att lida och vara fast i detta enorma fängelse innan jag dog av ålder. Men en annan nervositet gnagde inom mig. Även om detta var döden, skulle döden göra ont? Skulle de plåga oss i flera dagar, tortera oss innan vi tillslut föll i medvetslöshet och dog. Allt jag hoppades på var att det skulle gå snabbt.
Till min fövåning knäpptes handbojorna ljudlöst bort och kedjorna rasslade till när de slog i golvet. Påsarna lyftes över huvudet, men det var knappt så jag märkte det. Jag hade inte varit utan handbojor på flera månader. Jag gnuggade handlederna och jag insåg att de blödde och var gula av gamla blåmärken.

Är ni intresserade av fortsättningen? Släng in en kommentar isåfall